Scroll down for english version
Catti Brandelius bor och verkar i Stockholm. Hon är född och uppvuxen i Gävle. Brandelius är utbildad på Konstfack 97-00 och på Kungliga Konsthögskolan 07-09 där hon var specialelev för Marie-Louise Ekman och projektelev på den grafiska avdelningen.

Fotografi var hennes ursprungliga uttryckssätt, men hon arbetar blandat med bla teckning, video, popmusik, screentryck, poesi och steppdans.
Hon var medlem i popgruppen Doktor Kosmos 1991-2001 under artistnamnet Miss Universum. Hennes roll i bandet var doasångerska, lyssna på låten Doornas sång, om du vill veta mer om den positionen. Efter ett tag började den kostymen kännas för trång och hon började göra performance på egen hand och hennes alterego Miss Universum laddades med en mer feministisk agenda.

Catti Brandelius – Konstnär och artist

Jag antar olika skepnader. Jag utnämnde mig själv till Miss Universum för att vända på begreppen om hur en skönhetsmiss ska vara. Min Miss Universum var högljudd och krävande och ville inte behaga världen utan snarare förändra världen så att den skulle behaga henne. Hon led av storhetsvansinne och kunde i en presentation förklara sig själv som följande:
”Jag kan allt, vet allt och äger allt. Jag kan böja benen åt olika håll och jag kan slicka mig själv i stjärten. Jag finns överallt, i varje liten sten, i varje kapsyl och i varje microchip. När du rakar dig på morgonen så finns jag i raklöddret och när du kammar ditt barn så finns jag i kammen. Jag är Miss Unversum.”

Efter att ha varit den vackraste i världen ville jag bli den smartaste och erövra den akademiska världen. Jag blev ”Profesora”, en självproklamerad professor och folkbildare. Som Profesora for jag på en landsomfattande föreläsningsturné för att förmedla information som av någon anledning ramlat ur historieböckerna och för att dissekerade kunskapsbegreppet. Vem äger kunskap? Hur ser den ut? Var kommer den ifrån? Vems kunskap är det som räknas? Det var frågor hon ställde sig själv och publiken. Föreläsningen var en mix av berättelser om framstående kvinnor, overheadvisning, konsert och avslutades med ett stort läxförhör av publiken.

Sen var det dags att bli man. Min pappa hade alltid sjungit mycket Taube för mig när jag var liten. Därför trodde jag att jag skulle bli sjöman när jag blev stor, men sen blev jag kvinna och vad skulle jag bli då? Carmencita?
Jag bestämde mig för att kliva in i härförarens roll och blev Evert Taube. Jag ville det. Jag längtade till havet, till Atlanten, Indiska Oceanen och till alla andra hav. Äventyret hägrade och kvinnorna och kontinenterna väntade på att erövras. Jag kravlade mig upp på oxen, tog fram piskan och cigarren och skred makligt framåt längs det härliga livets väg med skrattande måsar och tärnor i skyn. Framåt var den enda vägen. Mot Pampas!

Sedan blev jag Red Cloud Carter, en bitter countrysångerska. Som henne gjorde jag bla en musikalisk skulpturvandring. Nu är jag förortsindianen som lurar i skuggorna och Självhjälpen som har svar på alla dina frågor: ”Självhjälpen har kommit, Självhjälpen är här, och nu är det du som måste hjälpa dig själv. Skaffa dig lite självförtroende min vän! Skaffa lite skinn på näsan, lite sås på saften och lite grädde på muffen. Alla lär ha lite soffa i sitsen, så skaffa lite skorpa på hälarna och häll lite spirit på brasan.”

Catti Brandelius lives and works in Stockholm. She was born and raised in Gävle. Brandelius is educated at University College of Arts, Crafts and Design (Konstfack) 1997-2000, and at The Royal Art Academy (Kungliga Konsthögskolan) 2007-09 – both in Stockholm. At the Royal Art Academy she was a specialstudent for then rector Marie-Louise Ekman and a student at the graphic department. Photography was her first medium, but she now uses various expressions such as drawing, video, pop music, silkscreen, poetry and tap dance.
She was a member of the popband Doktor Kosmos 1991-2001 under the alias Miss Universum. Her function in the band was the background vocals (please listen to the song ”Doornas sång” to find out more about that position). As she felt increasingly cramped in this role, she began doing performances on her own and her alias Miss Universum developed a more feministic agenda.

Artists statement

I create and perform as different characters. I proclaimed myself as Miss Universe in order to challenge notions of how a beauty miss should be. My Miss Universe was loud and demanding. She didn’t want to please but rather change the world so it would please her. She suffered from megalomania and could in a presentation describe herself in this way:
”I can do anything, I know everything, I own everything. I can bend my legs in all directions and lick my own behind. I am everywhere, in every little stone, in every bottlecap, in every little microship. When you shave in the morning, I’m in the shaving foam and when you comb your childs hair, I’m in the comb. I am Miss Universe, you can tell by my name.”

After having been the world’s most beautiful, I wanted to be the world’s smartest and as such I wanted to conquer the academic world. I became ”Profesora”, a self-proclaimed professor and scholar. As Profesora I went on a national lecturing tour in order to provide information about certain knowledge that for some reason had slipped out of the history books. She also wanted to analyse the concept of knowledge. Who ownes knowledge? What does it looks like? Where does it come from? Those were the questions she asked herself and the audience. The lectue was a mix of stories about prominent women and a concert – and ended with a thorough examination of the audience.

Then it was time to become a man. My dad used to sing songs by troubadour Evert Taube to me when I was a child. Evert Taube is a swedish national icon and his folk songs about fearless travelling men such as sailors and South American cowboys made me want to become him. I longed for the sea, for the Atlantic and the Indian Ocean and for all other seas. Adventure was looming in the horizon and women and continents were waiting to be conquered. With a beret on my head and a guitar in my hand, you could hear me sing about the girl (or was it the whore?) in Havana. I crawled up on the ox, brought out my whip and my cigar and slowly strode along the road of a glorious life. The sea gulls were laughing and the swallows were flying high in the sky. Let’s go my friends, towards Pampas!

After that I became Red Cloud Carter, a bitter countrysinger. Performing as Red Cloud, I carried out a musical sculpture walk, among other things. And right now I am a suburbian indian hiding in the shadows. Sometimes I also appear as ”Självhjälpen”, the Selfhelper. She has the answers to all questions.
”Self Help has arrived, Self Help is here, and now you have to help yourself. Get yourself some self-confidence my friend! You’ve got to grow a pair, get a little sauce on the juice and a little cream on the pussy. All are said to have a little couch in the seat, so get a little scab on the heels and pour some spirit on the fire.”

Web development: Arvid Janson, Art direction: Byggstudio, Graphic design: Byggstudio & Moa Pårup, Video consultant: Malte Önnestam